وَالنَّازِعَاتِ غَرْقًا
Vid de [änglar] som med kraft rycker loss [de otrognas själar],
The Snatchers · an-Nazi'at · سورة النازعات · 46 ayahs
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ
I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige.
وَالنَّاشِطَاتِ نَشْطًا
och vid de som varsamt lösgör [de troendes själar],
وَالسَّابِحَاتِ سَبْحًا
och vid de som svävar fram [mellan himmel och jord],
فَالسَّابِقَاتِ سَبْقًا
och vid de som skyndar i iver [att lyda sin Herre],
فَالْمُدَبِّرَاتِ أَمْرًا
och vid de som fullgör vad de befallts –
يَوْمَ تَرْجُفُ الرَّاجِفَةُ
den dag då den första stöten får allt att skaka,
تَتْبَعُهَا الرَّادِفَةُ
följd av ytterligare en!
قُلُوبٌ يَوْمَئِذٍ وَاجِفَةٌ
Det är en dag då hjärtan ska skälva [av fruktan],
أَبْصَارُهَا خَاشِعَةٌ
och blickar sänkas i förödmjukelse.
يَقُولُونَ أَإِنَّا لَمَرْدُودُونَ فِي الْحَافِرَةِ
De säger: ”Ska vi verkligen återföras till vårt tidigare tillstånd,
أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا نَخِرَةً
efter att vi har förvandlats till förmultnade ben?”
قَالُوا تِلْكَ إِذًا كَرَّةٌ خَاسِرَةٌ
De fortsätter: ”En sådan återkomst skulle i så fall bli vår undergång.”
فَإِنَّمَا هِيَ زَجْرَةٌ وَاحِدَةٌ
Men det räcker med ett enda dån,
فَإِذَا هُمْ بِالسَّاهِرَةِ
och plötsligt är de alla åter på jordens yta.
هَلْ أَتَاكَ حَدِيثُ مُوسَىٰ
Har berättelsen om Mose nått dig?
إِذْ نَادَاهُ رَبُّهُ بِالْوَادِ الْمُقَدَّسِ طُوًى
När hans Herre kallade honom i den heliga dalen Ṭuwā:
اذْهَبْ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُ طَغَىٰ
”Gå till Farao; han har överskridit alla gränser!
فَقُلْ هَلْ لَكَ إِلَىٰ أَنْ تَزَكَّىٰ
Och säg: ’Vill du inte bli renad [från synd],
وَأَهْدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخْشَىٰ
och låta mig leda dig till din Herre, så att du fruktar honom?’”
فَأَرَاهُ الْآيَةَ الْكُبْرَىٰ
Mose visade honom det största tecknet,
فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ
men Farao avvisade det och trotsade.
ثُمَّ أَدْبَرَ يَسْعَىٰ
Sedan vände han sig bort och strävade [för att motarbeta sanningen],
فَحَشَرَ فَنَادَىٰ
och samlade sitt folk och utropade:
فَقَالَ أَنَا رَبُّكُمُ الْأَعْلَىٰ
”Jag är er herre, den högste!”
فَأَخَذَهُ اللَّهُ نَكَالَ الْآخِرَةِ وَالْأُولَىٰ
Och så straffade Gud honom med ett avskräckande straff både i det kommande och det nuvarande livet.
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَعِبْرَةً لِمَنْ يَخْشَىٰ
I detta finns sannerligen en lärdom för den som fruktar Gud.
أَأَنْتُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَمِ السَّمَاءُ ۚ بَنَاهَا
Skulle ni då vara svårare att skapa än himlen? Han uppförde den,
رَفَعَ سَمْكَهَا فَسَوَّاهَا
och höjde dess valv och fulländade [dess form],
وَأَغْطَشَ لَيْلَهَا وَأَخْرَجَ ضُحَاهَا
och han drog nattens mörker över den och lät dess morgonljus bryta fram.
وَالْأَرْضَ بَعْدَ ذَٰلِكَ دَحَاهَا
Sedan bredde han ut jorden,
أَخْرَجَ مِنْهَا مَاءَهَا وَمَرْعَاهَا
och han lät dess vatten välla fram och dess betesmarker gro,
وَالْجِبَالَ أَرْسَاهَا
och förankrade bergen djupt –
مَتَاعًا لَكُمْ وَلِأَنْعَامِكُمْ
allting till nytta för er och er boskap.
فَإِذَا جَاءَتِ الطَّامَّةُ الْكُبْرَىٰ
Men när den omskakande katastrofen inträffar;
يَوْمَ يَتَذَكَّرُ الْإِنْسَانُ مَا سَعَىٰ
dagen då människan minns vad hon har strävat efter,
وَبُرِّزَتِ الْجَحِيمُ لِمَنْ يَرَىٰ
och den flammande elden ställs fram, tydligt för alla att se –
فَأَمَّا مَنْ طَغَىٰ
då ska den som överskred gränserna
وَآثَرَ الْحَيَاةَ الدُّنْيَا
och satte det jordiska livet främst
فَإِنَّ الْجَحِيمَ هِيَ الْمَأْوَىٰ
få den flammande elden som sitt slutliga tillhåll.
وَأَمَّا مَنْ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِ وَنَهَى النَّفْسَ عَنِ الْهَوَىٰ
Den däremot som fruktade att stå inför sin Herre och höll sin själ tillbaka från onda begär,
فَإِنَّ الْجَنَّةَ هِيَ الْمَأْوَىٰ
ska få paradiset som sitt slutliga tillhåll.
يَسْأَلُونَكَ عَنِ السَّاعَةِ أَيَّانَ مُرْسَاهَا
De frågar dig om den yttersta stunden: ”När ska den komma?”
فِيمَ أَنْتَ مِنْ ذِكْرَاهَا
Det är inte upp till dig att ange dess tidpunkt –
إِلَىٰ رَبِّكَ مُنْتَهَاهَا
din Herre är den ende som vet när den ska ske.
إِنَّمَا أَنْتَ مُنْذِرُ مَنْ يَخْشَاهَا
Din uppgift är enbart att varna den som bävar för den.
كَأَنَّهُمْ يَوْمَ يَرَوْنَهَا لَمْ يَلْبَثُوا إِلَّا عَشِيَّةً أَوْ ضُحَاهَا
Den dag de får uppleva den ska det kännas som om de endast tillbringat en kväll eller en morgon [på jorden].