Resurrection · al-Qiyamah · سورة القيامة · 40 ayahs

بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ

I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN

لَا أُقْسِمُ بِيَوْمِ الْقِيَامَةِ

Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!

وَلَا أُقْسِمُ بِالنَّفْسِ اللَّوَّامَةِ

Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!

أَيَحْسَبُ الْإِنْسَانُ أَلَّنْ نَجْمَعَ عِظَامَهُ

Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]

بَلَىٰ قَادِرِينَ عَلَىٰ أَنْ نُسَوِّيَ بَنَانَهُ

Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!

بَلْ يُرِيدُ الْإِنْسَانُ لِيَفْجُرَ أَمَامَهُ

Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv

يَسْأَلُ أَيَّانَ يَوْمُ الْقِيَامَةِ

och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"

فَإِذَا بَرِقَ الْبَصَرُ

[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]

وَخَسَفَ الْقَمَرُ

och månen mister sitt sken

وَجُمِعَ الشَّمْسُ وَالْقَمَرُ

och solen och månen förenas -

يَقُولُ الْإِنْسَانُ يَوْمَئِذٍ أَيْنَ الْمَفَرُّ

den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"

كَلَّا لَا وَزَرَ

Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ الْمُسْتَقَرُّ

Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!

يُنَبَّأُ الْإِنْسَانُ يَوْمَئِذٍ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ

Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;

بَلِ الْإِنْسَانُ عَلَىٰ نَفْسِهِ بَصِيرَةٌ

ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],

وَلَوْ أَلْقَىٰ مَعَاذِيرَهُ

även om hon söker ursäkter [för sina fel].

لَا تُحَرِّكْ بِهِ لِسَانَكَ لِتَعْجَلَ بِهِ

SKYNDA inte på din tunga [när du vill återge uppenbarelsens ord] för att snabbt få fram allt!

إِنَّ عَلَيْنَا جَمْعَهُ وَقُرْآنَهُ

Det ankommer på Oss att samla [allt i ditt hjärta] och [att vaka över] läsningen.

فَإِذَا قَرَأْنَاهُ فَاتَّبِعْ قُرْآنَهُ

När Vi läser den [för dig Muhammad], följ då uppmärksamt med i läsningen;

ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا بَيَانَهُ

sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.

كَلَّا بَلْ تُحِبُّونَ الْعَاجِلَةَ

NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]

وَتَذَرُونَ الْآخِرَةَ

[till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!

وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ نَاضِرَةٌ

Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -

إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٌ

de får skåda sin Herre -

وَوُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ بَاسِرَةٌ

medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -

تَظُنُّ أَنْ يُفْعَلَ بِهَا فَاقِرَةٌ

de grubblar över det lidande som väntar dem.

كَلَّا إِذَا بَلَغَتِ التَّرَاقِيَ

NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck

وَقِيلَ مَنْ ۜ رَاقٍ

och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"

وَظَنَّ أَنَّهُ الْفِرَاقُ

och han själv tänker att avskedets stund är inne

وَالْتَفَّتِ السَّاقُ بِالسَّاقِ

och vånda läggs till vånda.

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ الْمَسَاقُ

Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!

فَلَا صَدَّقَ وَلَا صَلَّىٰ

Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte.

وَلَٰكِنْ كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ

[När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen;

ثُمَّ ذَهَبَ إِلَىٰ أَهْلِهِ يَتَمَطَّىٰ

och sedan gick han, högfärdig och självbelåten, tillbaka till de sina.

أَوْلَىٰ لَكَ فَأَوْلَىٰ

[Ditt slut] är nära [eländige förnekare]!

ثُمَّ أَوْلَىٰ لَكَ فَأَوْلَىٰ

Ja, [ditt slut] är nära!

أَيَحْسَبُ الْإِنْسَانُ أَنْ يُتْرَكَ سُدًى

TROR människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill [utan att ställas till svars]

أَلَمْ يَكُ نُطْفَةً مِنْ مَنِيٍّ يُمْنَىٰ

Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte],

ثُمَّ كَانَ عَلَقَةً فَخَلَقَ فَسَوَّىٰ

och blev därefter en grodd som satte sig fast - och som Han sedan skapade och formade [till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes]

فَجَعَلَ مِنْهُ الزَّوْجَيْنِ الذَّكَرَ وَالْأُنْثَىٰ

och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga

أَلَيْسَ ذَٰلِكَ بِقَادِرٍ عَلَىٰ أَنْ يُحْيِيَ الْمَوْتَىٰ

Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?