The Moon · al-Qamar · سورة القمر · 55 ayahs

بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ

I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige.

اقْتَرَبَتِ السَّاعَةُ وَانْشَقَّ الْقَمَرُ

Den yttersta stunden närmar sig och månen har kluvits.

وَإِنْ يَرَوْا آيَةً يُعْرِضُوا وَيَقُولُوا سِحْرٌ مُسْتَمِرٌّ

Men varje gång de ser ett tecken vänder de sig bort och säger: ”Det är samma, återkommande magi!”

وَكَذَّبُوا وَاتَّبَعُوا أَهْوَاءَهُمْ ۚ وَكُلُّ أَمْرٍ مُسْتَقِرٌّ

De vägrar att tro och följer sina egna önskningar, men allt ska till sist nå sitt bestämda slut.

وَلَقَدْ جَاءَهُمْ مِنَ الْأَنْبَاءِ مَا فِيهِ مُزْدَجَرٌ

De har redan fått ta del av berättelser [om tidigare civilisationer] som borde få dem att upphöra [med sin otro och ondska].

حِكْمَةٌ بَالِغَةٌ ۖ فَمَا تُغْنِ النُّذُرُ

[Det är berättelser] fyllda med visdom, men vad hjälper dessa varningar dem?

فَتَوَلَّ عَنْهُمْ ۘ يَوْمَ يَدْعُ الدَّاعِ إِلَىٰ شَيْءٍ نُكُرٍ

Vänd dig därför bort från dem. Den dag då roparen kallar [människorna] till något fasansfullt

خُشَّعًا أَبْصَارُهُمْ يَخْرُجُونَ مِنَ الْأَجْدَاثِ كَأَنَّهُمْ جَرَادٌ مُنْتَشِرٌ

kommer de med sänkta blickar att träda fram ur sina gravar, likt svärmar av gräshoppor;

مُهْطِعِينَ إِلَى الدَّاعِ ۖ يَقُولُ الْكَافِرُونَ هَٰذَا يَوْمٌ عَسِرٌ

skyndande sig mot den som ropar. Då ska de otrogna säga: ”Vilken svår dag detta är!”

كَذَّبَتْ قَبْلَهُمْ قَوْمُ نُوحٍ فَكَذَّبُوا عَبْدَنَا وَقَالُوا مَجْنُونٌ وَازْدُجِرَ

Före dem avfärdade Noas folk tron; de kallade vår tjänare lögnare och galning, och han möttes av hot.

فَدَعَا رَبَّهُ أَنِّي مَغْلُوبٌ فَانْتَصِرْ

Så han bad till sin Herre: ”Jag är övermannad; hjälp mig!”

فَفَتَحْنَا أَبْوَابَ السَّمَاءِ بِمَاءٍ مُنْهَمِرٍ

Då öppnade vi himlens portar för ett skyfall av vatten

وَفَجَّرْنَا الْأَرْضَ عُيُونًا فَالْتَقَى الْمَاءُ عَلَىٰ أَمْرٍ قَدْ قُدِرَ

och lät jordens källor forsa fram så att vattenmassorna möttes, enligt ett på förhand bestämt beslut.

وَحَمَلْنَاهُ عَلَىٰ ذَاتِ أَلْوَاحٍ وَدُسُرٍ

Och vi räddade honom på [en ark av] brädor och spik,

تَجْرِي بِأَعْيُنِنَا جَزَاءً لِمَنْ كَانَ كُفِرَ

som gled fram under våra [vakande] ögon – en belöning till honom som avvisats [av sitt folk].

وَلَقَدْ تَرَكْنَاهَا آيَةً فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi lät detta bli ett bestående tecken; finns det då någon som tar lärdom?

فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ

Hur var då mitt straff och mina varningar?

وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi har gjort Koranen lätt att ta till sig [och minnas]; finns det nu någon som vill ta lärdom?

كَذَّبَتْ عَادٌ فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ

[Stammen] ’Ād avfärdade också tron, och hur var då mitt straff och mina varningar?

إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ رِيحًا صَرْصَرًا فِي يَوْمِ نَحْسٍ مُسْتَمِرٍّ

Vi lät en iskall stormvind svepa fram över dem på en olycksdag som aldrig tycktes ta slut.

تَنْزِعُ النَّاسَ كَأَنَّهُمْ أَعْجَازُ نَخْلٍ مُنْقَعِرٍ

Den ryckte upp människorna [och kastade dem på marken med huvudet före] som om de vore uppryckta palmstammar.

فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ

Så hur var då mitt straff och mina varningar?

وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi har gjort Koranen lätt att ta till sig [och minnas]; finns det nu någon som vill ta lärdom?

كَذَّبَتْ ثَمُودُ بِالنُّذُرِ

[Stammen] Thamūd avfärdade varningarna.

فَقَالُوا أَبَشَرًا مِنَّا وَاحِدًا نَتَّبِعُهُ إِنَّا إِذًا لَفِي ضَلَالٍ وَسُعُرٍ

De sa: ”Ska vi följa en ensam, vanlig människa ur våra egna led? Det vore ren villfarelse och galenskap!

أَأُلْقِيَ الذِّكْرُ عَلَيْهِ مِنْ بَيْنِنَا بَلْ هُوَ كَذَّابٌ أَشِرٌ

Skulle just han ha fått uppenbarelsen, och inte vi? Nej, han är en oförskämd lögnare!”

سَيَعْلَمُونَ غَدًا مَنِ الْكَذَّابُ الْأَشِرُ

Snart ska de få se vem som egentligen är en oförskämd lögnare.

إِنَّا مُرْسِلُو النَّاقَةِ فِتْنَةً لَهُمْ فَارْتَقِبْهُمْ وَاصْطَبِرْ

Vi ska sända ett kamelsto till dem, som en prövning, så håll dem under uppsikt och visa tålamod.

وَنَبِّئْهُمْ أَنَّ الْمَاءَ قِسْمَةٌ بَيْنَهُمْ ۖ كُلُّ شِرْبٍ مُحْتَضَرٌ

Meddela dem att dricksvattnet ska delas mellan dem [och kamelstoet]; var och en har sin bestämda tur att dricka.

فَنَادَوْا صَاحِبَهُمْ فَتَعَاطَىٰ فَعَقَرَ

Men de kallade till sig en av sina egna, och han tog på sig uppdraget och högg det till döds.

فَكَيْفَ كَانَ عَذَابِي وَنُذُرِ

Så hur var då mitt straff och mina varningar?

إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ صَيْحَةً وَاحِدَةً فَكَانُوا كَهَشِيمِ الْمُحْتَظِرِ

Vi lät ett enda dån genljuda över dem, och där låg de som de torra, brutna kvistar som används till inhägnader.

وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi har gjort Koranen lätt att ta till sig [och minnas]; så finns det nu någon som vill ta lärdom?

كَذَّبَتْ قَوْمُ لُوطٍ بِالنُّذُرِ

Lots folk avfärdade varningarna.

إِنَّا أَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ حَاصِبًا إِلَّا آلَ لُوطٍ ۖ نَجَّيْنَاهُمْ بِسَحَرٍ

Vi sände en storm av stenar mot dem, förutom mot Lots familj som vi räddade i den tidiga gryningen,

نِعْمَةً مِنْ عِنْدِنَا ۚ كَذَٰلِكَ نَجْزِي مَنْ شَكَرَ

som en särskild nåd från oss. Så belönar vi de som visar tacksamhet.

وَلَقَدْ أَنْذَرَهُمْ بَطْشَتَنَا فَتَمَارَوْا بِالنُّذُرِ

Han hade verkligen varnat dem för vårt hårda straff, men de tvistade [med honom] om varningarna.

وَلَقَدْ رَاوَدُوهُ عَنْ ضَيْفِهِ فَطَمَسْنَا أَعْيُنَهُمْ فَذُوقُوا عَذَابِي وَنُذُرِ

De försökte förmå honom att lämna ut sina gäster, så vi förblindade dem [och sa:] ”Känn nu på mitt straff och det jag varnat er för!”

وَلَقَدْ صَبَّحَهُمْ بُكْرَةً عَذَابٌ مُسْتَقِرٌّ

Och tidigt på morgonen drabbades de av ett obevekligt straff

فَذُوقُوا عَذَابِي وَنُذُرِ

[och vi sa:] ”Ja, känn nu på mitt straff och det ni varnats för!”

وَلَقَدْ يَسَّرْنَا الْقُرْآنَ لِلذِّكْرِ فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi har gjort Koranen lätt att ta till sig [och minnas]; finns det nu någon som vill ta lärdom?

وَلَقَدْ جَاءَ آلَ فِرْعَوْنَ النُّذُرُ

Även Faraos folk nåddes av varningarna,

كَذَّبُوا بِآيَاتِنَا كُلِّهَا فَأَخَذْنَاهُمْ أَخْذَ عَزِيزٍ مُقْتَدِرٍ

men de förkastade vart och ett av våra tecken, så vi straffade dem med en allmäktigs straff, vars makt är fullkomlig.

أَكُفَّارُكُمْ خَيْرٌ مِنْ أُولَٰئِكُمْ أَمْ لَكُمْ بَرَاءَةٌ فِي الزُّبُرِ

Är de otrogna bland er bättre än dessa eller har ni fått garanti [mot straff] i de uppenbarade skrifterna?

أَمْ يَقُولُونَ نَحْنُ جَمِيعٌ مُنْتَصِرٌ

Eller säger de: ”Vi är en enad styrka och vi kommer att segra”?

سَيُهْزَمُ الْجَمْعُ وَيُوَلُّونَ الدُّبُرَ

Deras samlade styrka kommer att besegras och vända ryggen och fly.

بَلِ السَّاعَةُ مَوْعِدُهُمْ وَالسَّاعَةُ أَدْهَىٰ وَأَمَرُّ

Men den yttersta stunden är deras verkligt utsatta tid, och denna stund är mer förödande och ännu bittrare!

إِنَّ الْمُجْرِمِينَ فِي ضَلَالٍ وَسُعُرٍ

De obotfärdiga syndarna är sannerligen vilse och [dömda till] en flammande eld.

يَوْمَ يُسْحَبُونَ فِي النَّارِ عَلَىٰ وُجُوهِهِمْ ذُوقُوا مَسَّ سَقَرَ

Den dag de släpas på sina ansikten i elden [ska de höra:] ”Känn på lågornas svidande hetta!”

إِنَّا كُلَّ شَيْءٍ خَلَقْنَاهُ بِقَدَرٍ

Vi har skapat allting efter ett förutbestämt mått.

وَمَا أَمْرُنَا إِلَّا وَاحِدَةٌ كَلَمْحٍ بِالْبَصَرِ

Vårt beslut sker genom ett enda [ord, och det verkställs] snabbt som en blinkning.

وَلَقَدْ أَهْلَكْنَا أَشْيَاعَكُمْ فَهَلْ مِنْ مُدَّكِرٍ

Vi har redan förgjort era likar; finns det nu någon som vill ta lärdom?

وَكُلُّ شَيْءٍ فَعَلُوهُ فِي الزُّبُرِ

Allt de har gjort finns upptecknat i [änglarnas] skrifter.

وَكُلُّ صَغِيرٍ وَكَبِيرٍ مُسْتَطَرٌ

Ja, allting, litet som stort, är noggrant nedskrivet.

إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي جَنَّاتٍ وَنَهَرٍ

De gudfruktiga ska vistas i trädgårdar och vid floder,

فِي مَقْعَدِ صِدْقٍ عِنْدَ مَلِيكٍ مُقْتَدِرٍ

på en hedervärd plats, hos en suverän Konung; fullkomlig i sin makt.