وَالشَّمْسِ وَضُحَاهَا
Vid solen och dess morgonljus,
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَٰنِ الرَّحِيمِ
I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige.
وَالشَّمْسِ وَضُحَاهَا
Vid solen och dess morgonljus,
وَالْقَمَرِ إِذَا تَلَاهَا
och vid månen när den följer den,
وَالنَّهَارِ إِذَا جَلَّاهَا
och vid dagen när den låter allt [på jorden] bli synligt,
وَاللَّيْلِ إِذَا يَغْشَاهَا
och vid natten när den breder sitt täcke [över jordytan],
وَالسَّمَاءِ وَمَا بَنَاهَا
och vid himlen och den som rest dess valv,
وَالْأَرْضِ وَمَا طَحَاهَا
och vid jorden och den som brett ut den,
وَنَفْسٍ وَمَا سَوَّاهَا
och vid själen och den som fulländat den,
فَأَلْهَمَهَا فُجُورَهَا وَتَقْوَاهَا
och ingav den insikten om både dess syndfullhet och dess gudsfruktan –
قَدْ أَفْلَحَ مَنْ زَكَّاهَا
det ska gå väl för den som renar den,
وَقَدْ خَابَ مَنْ دَسَّاهَا
och det ska gå illa för den som vanärar den.
كَذَّبَتْ ثَمُودُ بِطَغْوَاهَا
[Stammen] Thamūd vägrade i sitt trots att tro,
إِذِ انْبَعَثَ أَشْقَاهَا
när den uslaste bland dem steg fram [för att slakta kamelstoet].
فَقَالَ لَهُمْ رَسُولُ اللَّهِ نَاقَةَ اللَّهِ وَسُقْيَاهَا
Guds sändebud sa till dem: ”Låt Guds kamelsto vara och låt det dricka i fred!”
فَكَذَّبُوهُ فَعَقَرُوهَا فَدَمْدَمَ عَلَيْهِمْ رَبُّهُمْ بِذَنْبِهِمْ فَسَوَّاهَا
Men de avvisade honom och slaktade det, så deras Herre utplånade dem fullständigt för deras synd och jämnade allt med marken,
وَلَا يَخَافُ عُقْبَاهَا
och han fruktar inte följden därav.